Vi bor på en planet FULL med människor och likförbaskat kan man ändå känna sig så änsam ibland. Varför ? Vad håller på att hända? Ingen har tid längre, man vill bara träffa människor för att lycka tjäna något på dem. Skulle vara spännande och se hur världen hade sätt ut om folk lysnade lite bättre. Jag undrar hur det hade varit i fall alla hade en dag om året då det inte skulle tjäna något på att lysna. Friörer, terapefter, taxi chaffisar, ja till och med skvaller pressen, Skulle bara en gång om året lyssna på människor utan att ta imot någon lön eller anna vinning på det. Och tror ni inte då att dom också mått bättre för att det ställer upp och blir bättre med människor. Eller vänd på det, det kanske just dessa som behöver bli hörda, skulle det inte kännas bra att dessa människor har fått just deras kännslor satt i ord hörda. Innan det går till bara till just sin vardag. Och hur kommer det sig att vissa har "rätten" till att tala till en hel hungrig befolkning som lyssna. De får möjligheten att tala om sin nya bröstförstoring, medans Agda i lund inte har haft någon som lyssnat på hennes "guldord" på ca 17år.
Vad är guldord då? Dumheter!
Jag menar ord som kan vara rätt meninglösa igentligen, men som har så mycket bakgrund. Och med erfarenheter bakom sig, kännslor, betydelse (som inte alltid är synliga). En försköning av kanske den smärta och sorg som ligger bakom som personen ifråga känner. Kännslor som smärta och sorg, förtvivlan, som ofta sminkas över till nästan helt osynligt, men bara nästan man. För att det ska vara överhuvudtaget märkbart måst man verkligen studera nogrant kanske både en och två gånger. Men då måste man ta sig tid och kolla ochså!
onsdag 3 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar